Hur du blir tydlig och trovärdig

Ibland använder vi allmänna formuleringar när vi egentligen vill uttrycka en egen uppfattning. Vi talar om vad människor borde göra, utan att säga vad vi själva önskar eller vill bidra till.

Det kan också hända att vi ställer en fråga i förhoppningen att någon ska förstå ett behov som vi inte har uttryckt. Om du behöver en paus kan du till exempel säga: ”Jag behöver vila en stund. Kan vi ta tio minuter?”

Att fråga när nästa paus kommer är förstås också helt rimligt. Skillnaden ligger i om frågan förmedlar det du vill säga eller om du hoppas att andra ska gissa resten.

Kommunikation utan ansvar

Det är då lätt hänt att de andra inte uppfattar att du är trött utan bara besvarar frågan. Detta kan leda till frustration hos dig som är trött och hoppades att de andra skulle läsa mellan raderna och uppfatta budskapet bakom frågan.

Ett annat exempel är när du skjuter över ansvaret till den andre personen genom att säga: ”du behöver lära dig att uttrycka dig tydligare”. Du tar mer ansvar för ditt språk genom att istället säga ”jag förstår dig inte”.

Det blir helt enkelt så oerhört mycket tydligare i kommunikationen när vi kan använda ett språk med ansvar.

Vad skulle du kunna säga istället för dessa exempel:

• ”Man blir besviken på vissa personer ibland.”
• ”Det går inte att ge dig ledigt, för det skulle upplevas orättvist av de andra i gruppen.”

Kommunikation med ansvar

Att kommunicera med ansvar handlar om att skilja mellan vad du har observerat, hur du tolkar situationen och vad du själv tycker eller behöver. Att använda ordet ”jag” kan hjälpa dig att göra det tydligt. Det kan minska behovet av gissningar, även när ni inte håller med varandra.

Om du till exempel istället för att säga ”vissa har problem med att man inte håller mötestiderna”  säger; ”jag blir irriterad när du kommer sent till vårt möte” ökar din tydlighet och det kan inspirera dina kompisar att göra detsamma – det vill säga ta ansvar i sin egen kommunikation. Då kommer mindre energi gå åt till att gissa vad andra står för, gissa vilka ”vissa” är och ni blir mer effektiva genom en direkt kommunikation.

Min farmor brukade berätta om hur hon i skolan under den första hälften av 1900-talet fick lära sig att det var fult och snobbigt att börja meningar med ordet ”jag”. Denna sedvänja verkar ligga kvar än idag i många fall, vilket får oss att slingra oss i såväl muntlig som skriftlig kommunikation för att undvika ordet ”jag”.

Vad betyder egentligen ansvar?

Ett sätt att närma sig ansvar är att tänka på hur vi svarar an på det vi uppmärksammar, både hos oss själva och i samspelet med andra.

Trovärdighetspilen är en modell för att reflektera över sambandet mellan upplevelse, förståelse, handling och effekt. Den kan hjälpa dig att uppfattas som mer trovärdig och att undersöka var du behöver stanna upp eller ta ett nästa steg.

1. Förnimmelse – jag upplever något med ett eller flera av mina sinnen

2. Medvetenhet – jag tar mig tiden att bli medveten om denna förnimmelse

3. Insikt – jag reflekterar aktivt över vad förnimmelsen betyder och ger den en mening

4. Handling – denna insikt omsätter jag sedan i ett agerande

5. Effekt – jag är uppmärksam på vilken effekt mitt handlande får

Se stegen som stöd för reflektion. De garanterar inte hur andra uppfattar dig, men kan hjälpa dig att undersöka om det du gör hänger ihop med det du säger och vill stå för. De kan också hjälpa dig att bli alltmer trovärdig i din kommunikation och framtoning.

Ett exempel när det gäller trovärdighet

1. Förnimmelse

En förnimmelse kan till exempel vara att du upplever ett tryck i magtrakten. Kanske ignorerar du den förnimmelsen och fastnar då på det första steget. Du riskerar att inte bli trovärdig för din omgivning, då andra människor troligen fångar upp signaler om att du inte är helt kongruent, det vill säga att du sänder dubbla signaler.

2. Medvetenhet

Om vi fortsätter vårt exempel kan du stanna upp och bli medveten om trycket i magtrakten, du känner efter helt enkelt. Även här kan du välja att inte gå vidare. Du har konstaterat att du har ett tryck i magtrakten, men väljer att inte gå vidare och aktivt fundera över vad det kan betyda eller stå för – kanske för att du inte tycker att du har tid med det eller för att du är rädd.

3. Insikt

Alternativt så tar du dig tiden att reflektera över trycket i magtrakten och kanske kommer fram till att det är ett tecken på att du är stressad. Kanske borde du prioritera om vissa delar av ditt liv för att skapa bättre balans. Kanske har du varit i kontakt med personer som har en massa insikter men inte omsätter dessa i handling i vardagen (det vill säga inte gör något åt saken). Då kan du säkert skriva under på att de personer som fastnar på detta steg sällan upplevs som helt och fullt trovärdiga heller.

4. Handling

Ok, du tar dig vidare och agerar utifrån din insikt, du skapar en synlig förändring. Kanske börjar du säga nej oftare i skolan. Även här kan du fastna och därmed inte bli helt och fullt trovärdig. En person som inte tar ansvar för, eller är uppmärksam på, vad hans eller hennes handlande har för effekt på andra människor och omgivningen riskerar också att förlora i trovärdighet.

5. Effekt

Du väljer istället att också uppmärksamma och ta ansvar för effekten av ditt handlande. I exemplet med att börja säga nej är du uppmärksam på hur det påverkar dina kompisar och tar din del av ansvaret för den påverkan. Det leder oftast till nya förnimmelser, som du sedan kan välja att bli medvetet om och så vidare.

Låt ord och handling hänga ihop

Trovärdighet handlar också om hur dina ord och handlingar hänger ihop över tid. Du behöver inte alltid veta exakt vad du tycker eller kunna uttrycka dig perfekt. Att säga att du är osäker, fråga eller rätta ett missförstånd kan vara en viktig del av ett ansvarsfullt samtal.