FIRO – mer än en modell för grupputveckling

Känner du igen tillhöra, rollsökning och samhörighet? För många som har mött FIRO i svenska ledarskapsutbildningar är det dessa tre faser som först kommer i tankarna.

Men FIRO rymmer mer än en beskrivning av gruppers utveckling. Teorin erbjuder också perspektiv på hur vi människor möter varandra och vad som händer när våra önskemål och beteenden samspelar.

Min egen förståelse har förändrats

Under många år förstod jag, Markus, FIRO främst som en modell med tre faser för grupputveckling. Det var också så jag mötte den i äldre UGL-material och i många andra beskrivningar.

Med tiden har min förståelse breddats. I dag lägger jag större vikt vid vad FIRO kan hjälpa oss att upptäcka i samspelet mellan människor: hur vi vill vara delaktiga, påverka och vara öppna med varandra.

Vad handlar FIRO om?

FIRO står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Teorin utvecklades av Will Schutz och presenterades 1958.

I den ursprungliga teorin beskrevs tre områden: inclusion, control och affection. I Schutz senare vidareutveckling används openness, öppenhet, i stället för affection.

Områdena kan hjälpa oss att utforska olika frågor i våra relationer:

Inkludering: Hur mycket kontakt vill jag ha? Hur tar jag med andra och hur vill jag själv bli inkluderad?
Kontroll: Hur vill jag påverka? Hur förhåller jag mig till ansvar, beslut och andras inflytande?
Öppenhet: Hur mycket vill jag dela av mina tankar och känslor? Hur öppen vill jag att den andra personen är med mig?

Tre områden och gruppers utveckling

I Schutz tidiga teori fanns också tankar om i vilken ordning frågor om inkludering, kontroll och närhet kunde bli framträdande i en grupp. Kopplingen till grupputveckling saknar alltså inte historisk grund.

Samtidigt blir bilden begränsad om vi gör de tre områdena till en enkel trappa och använder den som hela förklaringen till vad som händer i en grupp.

Vi kan undersöka frågor om kontakt, inflytande och öppenhet även utan att först bestämma vilken fas gruppen befinner sig i. Olika personer kan dessutom uppleva samma samarbete på olika sätt.

Från att bestämma fas till att undersöka samspelet

Frågan ”Vilken fas befinner vi oss i?” kan kompletteras med mer konkreta frågor:

Vilka upplever att de får vara med och bidra?
Hur fattar vi beslut, och är ansvaret tydligt?
Vad kan vi tala öppet om, och vad håller vi tillbaka?
Vilka skillnader finns mellan hur vi har det och hur vi vill ha det?

Skillnader behöver inte vara problemet

Tänk dig två kollegor som arbetar tillsammans. Den ena vill stämma av ofta och uppskattar att bli tillfrågad. Den andra föredrar längre perioder av självständigt arbete och försöker visa förtroende genom att lämna stort utrymme.

Det som den ena menar som omtanke kan uppfattas som kontroll. Det som den andra menar som förtroende kan uppfattas som ointresse.

Exemplet visar hur olika önskemål kan skapa missförstånd. Ett nästa steg är att prata om dem: Hur mycket kontakt vill vi ha? Vad vill vi besluta tillsammans? När behöver vi fråga i stället för att anta?

Beteenden, känslor och självbild

I Schutz vidareutvecklade teori finns också samband mellan beteenden, känslor och självbild. Frågor om att känna sig betydelsefull, kompetent och omtyckt får en central plats.

För mig gör det perspektivet FIRO användbart som utgångspunkt för utforskande. Det hjälper oss att ställa frågor om vad som händer i en relation, samtidigt som vi behöver lyssna på människorna som faktiskt befinner sig i den.

Utforska vidare

På sidan om FIRO Element B kan du läsa om självskattningsinstrumentet och skillnaden mellan FIRO-B och Element B.

Läs också om Will Schutz och hur hans arbete utvecklades vidare i The Human Element.